Svartvit bild med en kvinna som sitter med tre vita siluetter av personer.

Hjärnfonden kommenterar nationell strategi mot ensamhet

Ofrivillig ensamhet kan ha en negativ effekt på hjärnhälsan. Därför välkomnar Hjärnfonden strategin mot ensamhet som presenterades förra veckan av regeringen och Folkhälsomyndigheten. Samtidigt återstår frågor om implementering, prioriteringar, och uppföljning.  

Hjärnfonden kommenterar nationell strategi mot ensamhet

Relaterat

Äldre persons händer håller i en kaffekopp.

Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan

Goda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att social aktivitet är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.

Porträtt av en äldre dam som blickar in mot kameran.

Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa

Den som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.

Pia sitter i soffan, på väggen bakom hänger flera tavlor.

“Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”

Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid.

Ett kollage med en flicka och en äldre man som håller armarna runt varandra, gåendes mot två röda stugor.

Ett hej till grannen kan betyda mer än du tror

Många svenskar besväras av ofrivillig ensamhet och isolering. Men forskning visar att ytliga och tillfälliga kontakter kan göra stor skillnad för vårt välmående.