Porträtt av professor Milos Pekny. Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.

Kan du berätta mer om de relativt okända astrocyterna?

– Enligt vad vi vet idag arbetar de främst med att styra hur nervceller ska signalera till varandra samt att förse nervceller med näring och rensa upp i deras närmiljö. Jag brukar säga att astrocyter är hjärnans hjärna. Och jag tror att mycket hjärnforskning har misslyckats för att vi har vetat för lite om det här systemet.

Vilken roll spelar de här speciella cellerna vid stroke?

– När nervceller skadas, exempelvis efter en stroke, aktiveras astrocyterna. De inriktar sig på att minimera och avgränsa skadan. Den här reaktionen kan dock bli för kraftfull och bidra till ärrbildning i hjärnan, vilket kan hindra nybildning av kopplingar mellan nervceller och därmed stå i vägen för återhämtningen. Samtidigt är astrocyterna mycket viktiga för själva återhämtningen, eftersom de spelar en avgörande roll för hjärnans förmåga att kompensera för döda nervceller.

Hur kan de här kunskaperna leda till nya behandlingsformer?

– Våra forskningsdata tyder på att astrocyter kan vara nyckeln till framtidens strokebehandlingar. Vi tror att det går att ta kontroll över dem på molekylär nivå och optimera deras reaktioner, både för att skydda hjärnan i det akuta skedet och, framför allt, för att förbättra återhämtningen på lång sikt. Men även om jag tycker att vi har kommit väldigt långt i vår forskning så återstår mycket arbete.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfondens givare varit?

– Idag är det stor brist på behandlingsmetoder vid stroke. Varje krona är extremt uppskattad, eftersom strokeforskningen är underfinansierad. Inte minst behövs det mer pengar till den här typen av experimentella studier, som är det enda sättet att få fram ny kunskap som kan leda till nya effektiva läkemedel.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Marcela Pekna.

”Många önskar att vi ska lyckas”

Vid stroke skadas hjärnan av syrebrist. Många som insjuknar får därför komplikationer som förlamning och talsvårigheter. Få av dem blir helt återställda. Därför utvecklar professor Marcela Pekna ett läkemedel som kan förbättra återhämtningen. Här berättar hon mer om sitt arbete och om varför du behövs.

Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.

Karolin Storck ligger i en sjukhussäng med maskiner runt omkring sig.

Stroke, 27 år och “locked-in”

Efter en allvarlig hjärnblödning kunde Karolin bara röra ögonen. Nu vill hon visa att återhämtning är möjlig, även när allt känns omöjligt.

Flera personer passerar startlinjen i ett lopp.

Efter hjärnblödningen startade hon Hjärnresan

Efter en allvarlig skidolycka med hjärnblödning och två veckors koma tvingades Anna-Karin Mattsson börja om från början. Tre år senare springer hon igen – och arrangerar sitt eget motionslopp till stöd för hjärnforskningen. Trots storm, regn och fallna träd blev Hjärnresan en kraftfull hyllning till livet.

Porträtt av Arne Lindgren.

Smartare strokevård med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.

Porträtt av Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Så skyddar motion din hjärna

Forskning visar att fysisk aktivitet på fritiden och vid transport – inte på jobbet – kan minska risken för stroke och förbättra prognosen för de som drabbas.