Porträtt av Vilma som står med armarna i luften. Vilma fick en stroke när hon var 7 år. Idag, två år senare är hon för det mesta pigg och glad. Efter en långsam upptrappning i skolan går hon nu full tid., berättar hennes pappa Erik Mellegård.

Vilma fick en stroke när hon var sju år

I april 2017 fick Vilma, då sju år, en stroke. Stroke hos barn är ovanligt, och mer forskning behövs. Därför har familjen startat en insamling till forskning om stroke.

Den 24/4 -17 fördes Vilma 7 år i ilfart från Halmstads sjukhus till BIVA på Östra med akut hjärtmuskelinflammation som bl a innebar arytmier och en propp i vänster kammare. Dagen efter kopplades hon via operation till en hjärt-lungmaskin för att hjärtat inte orkade själv. På Valborg lossnade proppen, Vilma fick en stroke, och man tvingades till ett avancerat ingrepp för att avlägsna den.

Så här säger Vilmas pappa Erik Mellegård idag: ”Hon är för det mesta pigg och glad. Hon är med oss i fjällen och åker skidor på vintern, simmar i en para-simgrupp samt spenderar en massa tid i ishallen med konståkning. Fantastiskt bra träning för att förbättra hennes balans, koordination och styrka.”

Alla frågor…

Vissa saker blir bättre andra tycks bli sämre. Vilka svar kan vi få? Från dag ett har svaret från vården hela tiden varit: Det är omöjligt att svara på. Vissa blir bättre andra inte. Hur ska man förhålla sig till dessa funderingar när en 8-åring undrar när hon blir frisk? Vi behöver fler svar. Det behövs bättre förståelse för hur hjärnan fungerar och hur den utvecklas. Stroke hos barn är ovanligt, och mer forskning behövs,

Vilmas familj har startat en insamling till forskning om stroke, du kan stödja insamlingen här.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Publicerad: 2019-10-01

Relaterat

Hugo och hans lillebror Sixten tillsammans i en pool.

Hugo simmar för sin lillebror

När Hugos lillebror Sixten blev svårt sjuk, bestämde sig Hugo, tio år, för att göra skillnad. Genom utmaningar på både cykel och i vatten har han samlat in totalt 27 200 kronor till forskningen om barnhjärnan.

Läs mer
Porträtt av Letian Zhang.

Epigenetik i kampen mot obotliga hjärntumörer    

Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.

Läs mer
Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.

Läs mer
Två bilder på Johanna Bösseborns son Gustav som fått diagnosen Adrenoleukodystrofi.

Världens bästa Gustav

”Du spralliga, levnadsglada lilla pojk. Inte trodde vi att din överaktivitet, din impulsivitet och din okoncentration kunde härledas till den värsta av sjukdomar.”

Läs mer
Skolbarn sitter med papper och penna vid ett bord.

“AI kan fördubbla inlärningstakten”

Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, finns det mycket som pekar på att AI skulle kunna halvera tiden barn går i grundskolan.

Läs mer
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talar på scen på Barnhjärnans Dag.

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.

Läs mer