Olika livsmedel som lax, bönor, bär, grönsaker och olivolja upplagda på ett träbord.

Maten som kan skydda dig mot demens

Mat som är bra för hjärta och blodtryck är också nyttigt för hjärnan. Medelhavskost och nordisk mat har enligt flera nya studier visat sig sänka risken att drabbas av Alzheimer och andra demenssjukdomar med 40 procent.

Varje år hålls en stor konferens där världens främsta Alzheimerforskare samlas för att presentera sina nya rön.  I år var ett av fokusområdena hur hälsosam kost kan bevara hjärnans kognitiva funktioner och därmed minska risken att drabbas av demens.

MIND-diet minskar demensrisk

Enligt fyra stora studier finns ett samband mellan hälsosam kost och bättre mental hälsa hos äldre. Dieter som bevisats vara bra för att motverka hjärtkärlsjukdomar visade sig också hålla hjärnan i trim. Speciellt bra var en diet som kallas MIND* som är utvecklad av amerikanska forskare och där man inkluderat livsmedel som är särskilt bra för att hålla hjärnan ung och frisk. Forskarna såg att personer som höll sig till MIND-dieten hade 35-40 procent lägre risk att drabbas av kognitiv svikt, de bibehöll sin kognitiva förmåga och fick en minskad risk att drabbas av demens. MIND-dieten behöver dock inte följas slaviskt – risken att insjukna minskar även om man slarvar lite grann.  De som ”i huvudsak” äter enligt MIND sänker ändå risken för sjukdomen. En annan forskargrupp visade att äldre kvinnor vars kost var traditionellt hjärtkärl-vänlig, speciellt MIND-dieten, hade mycket lägre risk för att utveckla demens.

Nordisk kost håller hjärnan ung, kolesterolrik mat får hjärnan att åldras i förtid

I en studie på samma tema har svenska forskare på Karolinska Institutet kommit fram till att personer som har en nordisk hälsosam kosthållning bibehåller en friskare hjärna med en bättre kognitiv status än personer som äter mindre hälsosam mat som är fet, söt och processad. Personer som åt en ”dålig” diet med få omega-3 fettsyror och vitaminer men med mycket kolesterol fick en hjärna som åldrades snabbare till följd av olika inflammatoriska processer.

MIND-dieten och nordisk kost Mat att undvika
Grönsaker (ej rotfrukter), gärna gröna blad
Frukt, speciellt äpplen, päron och persikor
Nordiska bär som blåbär och lingon
Nötter och frön
Pasta och ris
Fet fisk
Kyckling
Vegetabilisk olja
Fullkornsprodukter
Te och vatten
Vin (max ett glas om dagen)
Rotfrukter inkl. potatis
Raffinerat spannmål, t.ex. frukostflingor
Smör och hårt margarin
Fruktjuice
Rött kött
Ost
Socker, bullar och kakor
Friterad mat

”Själva idén att en hälsosam diet kan skydda mot demenssjukdomar är inte helt ny, men omfattningen på de här nya studierna visar hur viktig kosthållningen är för att bibehålla hjärnans funktion och hälsa”, säger Keith Fargo, en av Alzheimerforskarna. ”Med det sagt måste vi ändå framhålla att vad vi äter bara är en del i pusslet. Att anpassa sin livsstil när man blir äldre – att träna regelbundet, ha koll på vad man äter och hålla igång hjärnan genom att livet ut lära sig nya saker – är väldigt viktigt för att minska risken för kognitiv svikt och demens.”

*MIND = Mediterranian-DASH (Dietary Approaches to Stop Hypertension) Intervention for Neurodegenerative Delay

Källa: Alzheimer’s Association
https://www.alz.org/aaic/releases_2017/AAIC17-Mon-Diet-Release.asp

 

Relaterat

Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.

Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.

Porträtt av Hanna Lidén.

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.

Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.

Tre nervceller med förgreningar som lyser upp olika färger (rött, lila, blått) och sitter i en gran.

Hjärnljus lyser upp kampen mot sjukdomarna

Hjärnfonden lanserar kampanjen Hjärnljus – en satsning som visar hur alzheimer, Parkinsons sjukdom och ALS påverkar hjärnan. Genom ljus och berättelser lyfts sjukdomarna fram, tillsammans med forskningen som kan förändra framtiden.

Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.