Porträtt av Emma Frans. Emma Frans, postdoc vid University of Oxford

“Rätt behandling av ADHD kan ge både längre och enklare liv”

Emma Frans forskar om ADHD. Fokus för hennes forskning är de långsiktiga effekterna av ADHD-medicinering. Här berättar Emma Frans själv om sin forskning och vad den betyder för dig som har ADHD eller ett barn med ADHD.

Jag vill inleda med att tacka dig som gett en gåva till stöd för hjärnforskningen – för du har gjort min forskning möjlig. Genom ett stipendium från Hjärnfonden har jag just nu förmånen att få vara på University of Oxford och Karolinska Institutet, där jag undersöker de långsiktiga effekterna av ADHD-läkemedel. Dina gåvor gör med andra ord stor nytta.

Använder hälsoregister i forskningen

För idag vet vi att de här läkemedlen är säkra och effektiva – på kort sikt. Men många, inte minst föräldrar till barn med ADHD, är oroliga för vad som händer efter många års användning. Till exempel finns en rädsla för att de här medicinerna, som är centralstimulerande, kan slita på hjärtat. Och det är just kopplingen till hjärt-kärlsjukdom som mitt projekt tittar på, genom avancerade studier av hälsoregister. Det vi kan se är att människor med ADHD har en högre risk för hjärt-kärlsjukdom än övriga befolkningen. Men tvärtemot oron så ser denna risk ut att sjunka något för den grupp som behandlas med läkemedel. Andra studier från min forskargrupp visar på liknande sätt att risken för trafikolyckor och kriminalitet också minskar. Vi hoppas att vi får möjligheten att forska på fler sådana viktiga samband!

ADHD-medicinering kan höja livskvaliteten

Jag tycker att våra resultat pekar på att det är bättre att medicinera än att inte göra det. Trots alla solskenshistorier om människor som har vänt sin ADHD till något positivt får vi inte glömma att det kan vara en väldigt allvarlig diagnos – som innebär ökad risk för missbruk, fysisk ohälsa med mera. Att få rätt behandling kan antagligen förlänga liv, men framförallt höja livskvaliteten. Och det är nog ännu viktigare.
Jag har själv vänner som i vuxen ålder har fått en ADHD-diagnos. Plötsligt har de, tack vare medicin, kunnat koncentrera sig tillräckligt för att läsa en bok. Det är häftigt, men samtidigt sorgligt – att de helt i onödan har gått igenom skolan utan att få leva ut sin fulla potential. Därför vill jag att min forskningsgrupp ska kunna fortsätta. Och sätter mitt hopp till att du vill ge en gåva till hjärnforskningen.

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Visste du att…

  • ADHD har neurobiologisk grund och påverkar hjärnans sätt att bearbeta information och att reglera beteende.
  • Två till tre barn i varje klass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
  • 80 procent av lärarna uppger att de saknar kunskap om neuropsykiatriska diagnoser

Du kan läsa mer om ADHD här.

Sedan den här artikeln skrevs har det skett mycket inom forskningen kring ADHD-läkemedel. Läs exempelvis den här artikeln från 2024.

Relaterat

Separata porträtt av Kine Johansen och Maria Hansér.

DCD – den okända NPF-diagnosen

DCD påverkar barns rörelseförmåga, vardag och självkänsla. Ändå känner de flesta inte ens till diagnosen. Fysioterapeuterna Kine Johansen och Maria Hanser arbetar för att synliggöra en funktionsnedsättning som länge hamnat i skuggan av andra NPF-diagnoser.

Porträtt på forskaren Catharina Lavebratt.

Kosttillskott hjälper vid vissa NPF-symtom

Synbiotika (mjölksyrebakterier plus kostfibrer) minskade kärlväggsinflammation och autistiska drag hos barn och förbättrade förmågan att hantera negativa känslor hos vuxna. Synbiotika med en extra bakteriestam minskade även ouppmärksamhet och irritabilitet hos vuxna.

Ett kollage med en kvist med gröna blad där vissa ersätts av ett kvinnligt ansikte.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.

Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

NPF-dagen – allas rätt att vara olika

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.

Porträtt av Casper Meijer och hans mamma Cicci.

“Mitt liv som mamma till en son med ADHD och Aspergers syndrom har gjort mig både stark och svag”

Casper har ADHD och Aspergers syndrom*. Här berättar hans mamma Cicci Meijer om vägen till diagnos och hur livet ställdes på sin spets. 

Lovisas pappa Peter sitter på en stol i ett gult rum.

Att vara förälder till ett barn med en NPF-diagnos

Friends och Hjärnfondens satsning Hej Hyper, ska öka kunskapen om barn med NPF-diagnoser och vad de behöver i skolan. I de här filmerna berättar Pernilla, Jenny, Peter och Jimmie om hur det är att ha ett barn som har Aspergers syndrom, ADHD eller autism. (Aspergers syndrom är en diagnos som numera benämns som autism.)