En kvinna joggar längs vattnet. Ny forskning från Karolinska Institutet visar att lättare löppass hjälper mot depression och effekten sitter i länge. Foto: Ragnhild Ahlgren

Lättare träning hjälper mot depression

Att träning är bra både för vår fysiska och mentala hälsa är välkänt. Nu visar forskning från Karolinska Institutet att lättare träning räcker för att se en positiv effekt på depression och att effekten kvarstår under lång tid.

Stöd forskningen om psykisk ohälsa med en gåva

I undersökningen jämförde forskarna fysiskt aktivitet, internetbaserad kognitiv beteendeterapi och traditionell behandling. 945 slumpvist utvalda patienter med mild till måttlig depression ingick i studien som pågick i 12 veckor. Den fysiska aktiviteten bestod av tre 60 minuters träningspass per vecka. Efter tre och tolv månader bedömdes deltagarnas grad av depression.

Gruppen som fick fysisk träning delades upp i ytterligare tre grupper som fick träna med olika intensitet. Resultaten visade att fysisk aktivitet var bättre mot depression än traditionell behandling och lika bra som internetbaserad kognitiv behandling. Effekten höll i sig i ett år och det var ingen signifikant skillnad mellan grupperna som tränande med olika intensitet. Även de som gjorde lättare träning som yoga och stretching mådde bättre.

­- Det här är en viktig studie och den största i sitt slag som studerat hur fysik träning påverkar depression. Resultaten är lovande eftersom de visar att effekten av träning sitter i under lång tid och att patienterna kan välja hur intensivt de vill träna, säger Mats Hallgren, en av de ansvariga för studien och som får stöd av Hjärnfonden för sin forskning.

Depression är en av våra folksjukdomar

Depression är en vanlig folksjukdom och var tredje svensk drabbas någon gång av en depression så allvarlig att den kräver behandling. Den vanligaste behandlingen idag är antidepressiva läkemedel och psykoterapi. Men en del är tveksamma till att ta läkemedel på grund av de biverkningar som kan förekomma och för dem kan träning vara ett alternativ. Ytterligare ett argument för träning är att risken att dö av hjärtproblem är större hos deprimerade än hos den övriga befolkningen.

– Det unika med fysik aktivitet är att det förutom den positiva effekten på depressionen också minskar den risken , säger Mats Hallgren.

Nu kommer han tillsammans med  sina kollegor att studera vad det är som gör att träningen är effektiv, bland annat vill de se om den fysiska aktiviteten minskar inflammation i kroppen.

-Vi vill också undersöka om träning kan vara effektivt när det gäller psykotiska tillstånd. Jag vill också passa på att tacka Hjärnfonden och era givare för det forskningsbidrag jag fått under de senaste två åren, säger han.

En gåva från dig gör att forskningen om psykisk ohälsa kan fortsätta.

Relaterat

Porträtt av Estelle Lindstedt.

Pluggandet tog över livet för Estelle

Känslan av att befinna sig i en grop. Att inte känna någon glädje. Där hamnade Estelle när prestationsångesten tog överhand. Tanken på att ständigt bli bättre och prestera mer blev viktigare än allt annat. Det tog mer tid från kompisar och familj och höll henne uppe sent på kvällarna. Tillslut återstod bara pluggandet och återhämtningen uteblev. Med det kom depressionen och till slut tystnaden – när hon slutade att prata.

Tonårsflicka sitter med huvudet i handen.

Tusentals ungdomar kämpar varje dag med depression

Att känna sig ledsen eller nedstämd ibland – det är en del av livet. Men om ledsenheten håller i sig kan den övergå i en depression. Barn reagerar inte alltid på samma sätt som vuxna gör när de är deprimerande. Istället för att bli nedstämd kan unga till exempel blir irriterade och arga.

Ulla Karin står på en scen och talar i en mikrofon.

Våga tala om självmord

Varje år tar nästan 1 500 människor sitt liv i Sverige. På Hjärnans Dag den 19 april 2018 föreläste Ullakarin Nyberg, specialist i psykiatri och suicidforskare vid Centrum för Psykiatriforskning, Karolinska Institutet, om hur viktigt det är att vi vågar tala om självmord.

Lars Häggström talar i en mikrofon framför en stor skärm.

Deprimerad eller bara ledsen?

Vad är orsakerna att en människa blir deprimerad och hur skiljer sig en depression från ledsenhet? Vad finns det för behandlingar och vad kan den drabbade och dess anhöriga göra själv vid depressionstillstånd.

En flicka sitter på en brygga med ryggen mot och armen runt en nallebjörn.

Navelsträngsblod skvallrar om barns psykiska hälsa

Maskrosbarn sägs klara sig bra och blommar trots en tuff uppväxt medan orkidébarn är ömtåligare och drabbas lättare av psykisk ohälsa. Uppsalaforskaren Alkistis Skalkidou har fått stöd från Hjärnfonden för att lösa den svåra frågan om hur gener och miljö påverkar hur barn mår och beter sig. Genom prover från navelsträngsblod och saliv från barnen vill hon ta reda på hur barnets tidiga upplevelser av stress och andra miljöfaktorer kan interagera med deras gener för att påverka dess mentala hälsa och risken att drabbas av ADHD/ADD, depression eller ångestproblematik senare i livet.

Ny forskning: Fysisk träning – en effektiv behandling mot depression

Att bli ordinerad motion är på kort sikt mer effektivt mot depression än vanlig behandling av en husläkare, visar ny forskning vid Karolinska Institutet.